vakker
Fra Wiktionary
Innhold |
Norsk [rediger]
Adjektiv [rediger]
vakker (Bokmål/Riksmål/Nynorsk)
- Som har skjønnhetsegenskaper, har fine trekk, er pen(t).
- I uttrykk, en vakker dag, en (vanlig) dag litt unna i tid.
Etymologi [rediger]
Grammatikk [rediger]
| Samsvarsbøying (regelrett) | |||||
| Ubestemt | Bestemt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Entall | Flertall | ||||
| Hankjønn | Hunkjønn | Intetkjønn | |||
| vakker | vakker | vakkert | vakre | vakre | (Bokmål/Riksmål/Nynorsk) |