spit

Fra Wiktionary
Gå til: navigasjon, søk

Innhold

[rediger] Norsk

[rediger] Substantiv

spit n (Nynorsk)

  1. erting, krenkjing; og hædande, krenkjande ord, spott, hån

[rediger] Grammatikk

Bøying (regelrett substantiv inkjekjøn)
Eintal Fleirtal
Ubunden Bunden Ubunden Bunden
eit spit spitet spit spita (Nynorsk)
spiti (Nynorsk sideform)
For genitiv av substantiv, se eigeform.

[rediger] Substantiv

spit m (Nynorsk)

  1. spiss, pigg

[rediger] Grammatikk

Bøying (regelrett substantiv hankjønn)
Eintal Fleirtal
Ubunden Bunden Ubunden Bunden
ein spit spiten spitar spitane (Nynorsk)
For genitiv av substantiv, se eigeform.
Personlige verktøy
Navnerom

Varianter
Handlinger
Navigasjon
Verktøy
På andre språk