anledning

Fra Wiktionary
Hopp til navigering Hopp til søk

Norsk[rediger]

Substantiv[rediger]

anledning m og f (Bokmål), c (Riksmål)

  1. noko som tjener som eit påskudd
    i anledningen mitt bortfall
    Vi kommer i anledning deres sønn.
  2. ei spesiell eller viktig hending
    Konfirmasjon er ei høytidelig anledning.
  3. et godt høve
    Vi benyttet oss av anledningen.
    Det blir anledning til en tur i baren.

Grammatikk[rediger]

Bøyning (regelrett substantiv hankjønn)
Entall Flertall
Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
en anledning anledningen anledninger anledningene (Bokmål/Riksmål)
ei anledning anledninga anledninger anledningene (Bokmål)
For genitiv av substantiv, se eieform.

Uttale[rediger]

Lyd (Dialekt: Oslo)
Problemer med å lytte til denne filen? Se media help (en).

Faste uttrykk[rediger]

Synonym[rediger]

Etymologi[rediger]

Frå tysk: anleitung eller av det forelda verbet anlede.

Oversettelse[rediger]



Svensk[rediger]

Substantiv[rediger]

anledning c

  1. grunn til (å gjøre) noe
    Det finns ingen anledning till att gå och handla mat. Jag handlade i går.
    Vi kommer med anledning av er sons skolfrånvaro.
    Anledningen till att jag inte vill träffa dig, är att du pratar för mycket.